Cykeln som drivs av framåtanda har använts flitigt av sonen.

Nu har han ju flyttat men cykeln står kvar. Ganska fin ändå. Jag gillar ju prylar som är lite slitna och lockar fram min kreativa sida.

Så, i väntan på andra tider, hänger där nu en kärleksört. En symbolisk handling från mor till son...